Smart Primärvård
Smart Sjukintyg – Träning Övning på Försäkringskassans läkarintyg (FK 7804)
ÖVNING — EJ GILTIGT INTYG Endast fiktiva patientfall får användas.

Träna och lär

Träna på att skriva beslutsgrundande läkarintyg

Innan du börjar

Läkarintygets uppgift i sjukförsäkringen

Den här introduktionen tar cirka sju minuter att läsa. Du får en översikt över varför läkarintyget behövs, vilket ansvar du har som läkare och vilket ansvar Försäkringskassan har. Du får också ta del av hur läkarprofessionens organisationer har beskrivit uppdraget och dess utmaningar.

Källor och fördjupning finns under varje avsnitt.

Så är genomgången upplagd

Efter introduktionen går guiden igenom tio centrala frågeområden i läkarintyget, ett i taget. Därefter behandlas de krav som gäller intyget som helhet.

Blankettens två sista fält, övriga upplysningar och kontakt med Försäkringskassan, har inget eget avsnitt. De finns med i övningen.

För varje område får du veta:

  • vilka uppgifter som normalt behöver framgå,
  • varför uppgifterna behövs,
  • vilka regler och principer som är relevanta,
  • hur en tydlig formulering kan se ut,
  • och vilka fallgropar som är vanliga.

Därefter kan du skriva ett övningsintyg och få återkoppling från en pedagogisk granskning. Den prövar bland annat tydlighet, relevans och inre logik. Den ersätter inte en individuell försäkringsmedicinsk bedömning och kan inte förutsäga Försäkringskassans beslut.

Två uppdrag som möts

Sjukpenning är en socialförsäkringsförmån som kan ersätta inkomstbortfall när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Det är Försäkringskassan som utreder och beslutar om rätten till ersättning.

Sjukskrivning kan samtidigt vara en medicinskt motiverad del av patientens vård och rehabilitering. Som läkare bedömer du sjukdomstillståndet, dess konsekvenser för patientens funktion och aktiviteter samt om och i vilken omfattning sjukskrivning kan vara medicinskt motiverad.

Läkarintyget är ett centralt gränssnitt mellan dessa uppdrag. Där översätts den medicinska bedömningen till uppgifter som Försäkringskassan behöver för sin rättsliga prövning. Uppdragen hänger samman, men är inte identiska. Det kan därför finnas situationer där en medicinskt motiverad rekommendation om sjukskrivning inte leder till rätt till sjukpenning.

Läkarförbundet har uppmärksammat denna spänning i sitt remissvar på SOU 2023:48. Förbundet beskriver att sjukförsäkringens ersättningsvillkor och sjukskrivningens medicinska syfte inte alltid sammanfaller. En sådan skillnad behöver alltså inte bero på att intyget är felaktigt, men ett tydligt och relevant intyg förbättrar förutsättningarna för en korrekt prövning.

Källor och fördjupning

Regler som styr intygets innehåll

Flera rättskällor och kunskapsstöd är relevanta när ett läkarintyg utfärdas. Tre av de viktigaste är Socialstyrelsens föreskrifter, socialförsäkringsbalken och vägledande rättspraxis.

Socialstyrelsens föreskrifter

Enligt HSLF-FS 2018:54 ska den som utfärdar ett intyg iaktta saklighet och opartiskhet när underlaget samlas in. Ett intyg ska som huvudregel utfärdas efter en undersökning av personen.

Det ska framgå vilket underlag uppgifterna och bedömningarna bygger på, exempelvis läkarens undersökning och observationer, patientens egna uppgifter, journalhandlingar eller uppgifter från någon annan. Medicinska termer och andra uttryck som kan vara svåra för mottagaren att förstå ska så långt möjligt förklaras.

Det innebär inte att varje mening måste märkas med en källa. Däremot ska läsaren kunna skilja mellan patientens beskrivning, andra personers uppgifter, dokumenterade förhållanden och läkarens egen professionella bedömning.

Socialförsäkringsbalken

Vilken arbetsförmåga som Försäkringskassan prövar beror bland annat på var patienten befinner sig i sjukperioden. För en anställd gäller i huvuddrag:

  • Under de första 90 dagarna bedöms förmågan att utföra det vanliga arbetet eller ett annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder.
  • Efter 90 dagar beaktas även möjligheten att försörja sig genom annat arbete hos arbetsgivaren efter omplacering.
  • Efter 180 dagar prövas arbetsförmågan som huvudregel även mot angivna yrkesgrupper med normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden eller annat lämpligt tillgängligt arbete.

Det finns viktiga undantag, framför allt från prövningen efter dag 180. Andra bedömningsgrunder kan också gälla för exempelvis arbetslösa och egenföretagare. Det är därför viktigt att veta både patientens sysselsättning och var i sjukperioden patienten befinner sig.

Vägledande rättspraxis

I HFD 2022 ref. 47 klargjorde Högsta förvaltningsdomstolen att det inte finns något generellt krav på särskilda objektiva undersökningsfynd för rätt till sjukpenning. Ett medicinskt underlag kan även bygga på läkarens observationer och patientens egna uppgifter.

Patientens uppgifter blir dock inte automatiskt tillräckliga genom att återges i intyget. Läkaren behöver värdera uppgifterna och redovisa sin medicinska bedömning. Underlaget ska sammantaget göra det sannolikt att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.

Källor och fördjupning

Läkarens och Försäkringskassans ansvar

Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har olika men sammanhängande uppdrag.

Som läkare utreder och dokumenterar du de medicinska förhållandena. Det omfattar bland annat diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning, behandling, prognos och en medicinsk bedömning av hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan.

Försäkringskassan ansvarar för att utreda ärendet och pröva om villkoren för sjukpenning är uppfyllda. I prövningen kan även andra uppgifter vägas in, exempelvis patientens ansökan, information om arbetsuppgifter och möjligheter till anpassning samt uppgifter från arbetsgivaren eller andra aktörer.

Att läkaren bedömer att arbetsförmågan är nedsatt innebär därför inte automatiskt att patienten har rätt till sjukpenning. Försäkringskassan kan komma till en annan slutsats eftersom myndigheten gör en samlad rättslig prövning mot den bedömningsgrund som gäller i det aktuella ärendet.

En annan bedömning från Försäkringskassan innebär inte i sig att läkarens medicinska bedömning har underkänts. Däremot kan myndigheten bedöma att underlaget inte är tillräckligt, att sambandet mellan sjukdom och nedsatt arbetsförmåga inte har gjorts sannolikt eller att patienten inte uppfyller något annat villkor för ersättning.

Försäkringsmedicinska rådgivare är läkare som kan hjälpa Försäkringskassans medarbetare att förstå och värdera medicinsk information. De undersöker inte patienten och beslutar inte om rätten till ersättning. Beslutet fattas av Försäkringskassan.

Källor och fördjupning

Professionens perspektiv

Läkarprofessionens organisationer har lyft fram olika delar av sjukskrivningsuppdraget. Det handlar snarare om olika betoningar än om ett gemensamt, detaljerat facit för hur varje intyg ska utformas.

Läkarförbundet och Distriktsläkarföreningen har bland annat framhållit behovet av enklare och mer ändamålsenliga intyg, särskilt vid kortare sjukskrivningar. De har också uppmärksammat den tid och de resurser som intygsskrivandet kräver.

Företrädare för försäkringsmedicin har betonat behovet av kunskap, utbildning och en tydligare akademisk och professionell utveckling av området. SFAM och företrädare för allmänmedicinen har samtidigt uppmärksammat spänningen mellan behandlarrollen och uppgiften att lämna underlag till ett offentligt försäkringssystem.

Dessa ställningstaganden beskriver viktiga professionsfrågor, men förändrar inte de krav som gäller i det enskilda intyget.

Den gemensamma etiska utgångspunkten är att läkaren endast ska intyga sådant som har saklig och professionell grund. Det ska framgå vad som bygger på läkarens egen bedömning och vad som är uppgifter från patienten eller någon annan.

Källor och fördjupning

Varför intyget behövs

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet när en persons arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Försäkringskassan ska samtidigt säkerställa att ersättning lämnas enligt de villkor som riksdagen har beslutat om.

Läkarintyget är ett centralt medicinskt underlag i denna prövning. Det ska göra det möjligt att förstå vilka medicinska förhållanden som föreligger, hur de har bedömts och på vilket sätt de påverkar patientens förmåga att utföra relevanta aktiviteter.

Kraven på saklighet, tydlighet och spårbarhet handlar därför om rättssäkerhet. Underlaget ska kunna förstås och värderas av Försäkringskassan. Det kan senare också behöva bedömas vid en komplettering, omprövning eller domstolsprövning.

Intygsskrivandet är därmed inte en fråga enbart mellan läkaren och patienten. Som intygsutfärdare lämnar du ett professionellt underlag till en offentlig försäkringsprocess. Det medför ett ansvar både gentemot patienten och gentemot mottagaren av intyget.

Källor och fördjupning

Vad som händer efter att intyget har skickats

Läkarintyget blir en del av Försäkringskassans utredning. En handläggare prövar ärendet mot socialförsäkringens regler och värderar intyget tillsammans med övriga uppgifter.

Om det medicinska underlaget inte innehåller de uppgifter som behövs kan Försäkringskassan begära en komplettering. Kompletteringen bör avse uppgifter som har betydelse för prövningen i det enskilda ärendet.

Vid behov kan handläggaren få stöd av en försäkringsmedicinsk rådgivare. Rådgivaren hjälper till att tolka och förstå medicinska uppgifter men fattar inte beslut om ersättning.

Om patienten får avslag kan hen begära omprövning hos Försäkringskassan. Ett omprövningsbeslut kan därefter överklagas till förvaltningsrätten. Läkarintyget kan då ingå som bevisning tillsammans med övrigt underlag i målet.

Det du skriver kan alltså komma att läsas av personer som inte har träffat patienten. Intyget behöver därför vara begripligt och möjligt att följa utan kännedom om det kliniska mötet.

Källor och fördjupning

Den dubbla rollen

Du är patientens behandlande läkare och ska samtidigt lämna ett sakligt underlag till Försäkringskassan. Den dubbla rollen kan skapa en spänning mellan behandlingsrelationen och kravet på en självständig och opartisk intygsbedömning.

Läkarintyget ska varken argumentera för eller emot patientens rätt till ersättning. Din uppgift är att redovisa de medicinska förhållandena, vilket underlag de bygger på och din professionella bedömning av hur sjukdomen påverkar patientens funktion, aktiviteter och arbetsförmåga.

Ett användbart förhållningssätt är att skilja mellan:

  • vad patienten uppger,
  • vad du själv har observerat eller undersökt,
  • vad som framgår av andra underlag,
  • och vilka medicinska slutsatser du drar.

Då kan även subjektivt upplevda symtom beskrivas korrekt utan att återges som objektivt verifierade fynd. Det stärker både intygets medicinska kvalitet och dess rättssäkerhet.

Källor och fördjupning

Det viktigaste att ta med sig

  • Du lämnar ett medicinskt underlag och en försäkringsmedicinsk bedömning. Försäkringskassan gör den samlade rättsliga prövningen av rätten till ersättning.
  • Det ska gå att förstå vilket underlag uppgifterna och bedömningarna bygger på.
  • Objektiva undersökningsfynd är inte ett absolut krav. Även patientens uppgifter kan ingå i ett tillräckligt underlag, men de behöver värderas medicinskt.
  • Bedömningsgrunden förändras under sjukperioden och påverkas även av patientens sysselsättning och andra omständigheter.
  • Ett tydligt samband mellan diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och arbetskrav ger Försäkringskassan bättre förutsättningar att fatta ett korrekt beslut.
  • Granskningens återkoppling är ett pedagogiskt stöd. Den är inte ett besked om att intyget kommer att godtas eller att sjukpenning kommer att beviljas.

Källorna kontrollerades den 10 september 2026. Lagstiftning, myndighetsstöd och professionsorganisationernas ställningstaganden kan ändras. Kontrollera därför källorna på nytt om det har gått en längre tid.

Introduktion · cirka sju minuter

Skriv intyget själv

Här kan du träna på att skriva ett riktigt formulerat läkarintyg och ser hur intyget växer fram. Granskningen körs medan du skriver och visar, fält för fält, vad som saknas och var — så att du kan rätta medan texten är färsk.

Välj var du vill börja: läs ett färdigt intyg, öva på att rätta ett bristfälligt, eller ta en uppgift för kursintyg där yrke, arbetsuppgifter, diagnos och dag i sjukperioden är givna och du skriver resten. Uppgiften kan avslutas med en pdf som kursintyg.

Utanför blanketten

Var i rehabiliteringskedjan är patienten?

Varför den här uppgiften behövs

Detta är inte en fråga Försäkringskassan ställer, men svaret på den avgör vad intyget behöver svara på. Enligt rehabiliteringskedjan (SFB 27 kap. 46–49 §§) byter frågan innehåll medan patienten är sjukskriven:

  • Dag 1–90: förmågan bedöms mot patientens eget arbete, eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder.
  • Från dag 91: även mot annat arbete hos arbetsgivaren efter omplacering.
  • Från dag 181: som huvudregel även mot angivna yrkesgrupper med normalt förekommande arbeten eller annat lämpligt tillgängligt arbete.

Det finns viktiga undantag, och andra bedömningsgrunder kan gälla för exempelvis arbetslösa. En text som räcker dag 30 räcker därför inte dag 200. Anges dagen bedöms intyget mot rätt arbete; lämnas den tom antas eget arbete, och antagandet redovisas i bedömningen.

Den som tar över efter en kollega ser sällan föregående intyg och känner därför inte alltid dagen. Det är skälet till att fältet finns här och inte som ett krav.

Fråga 1

Smittbärarpenning

Det här fältet granskas inte av träningsmiljön — det finns inga publicerade källor att härleda en regel ur. Det du skriver sparas och visas för din kursledare.

Blankettens vägledning

Fylls i om patienten kan arbeta men inte får göra det på grund av något av följande: - Att patienten har en allmänfarlig sjukdom och en läkare har beslutat om förhållningsregler enligt smittskyddslagen. - Att patienten genomgår en läkarundersökning eller hälsokontroll i syfte att klarlägga om hen är smittad av en allmänfarlig sjukdom. - Att patienten har en sjukdom, en smitta, eller ett sår som gör att hen inte får hantera livsmedel.

Ange vilken allmänfarlig sjukdom som patienten har eller kan antas ha i fältet för diagnos.

Ange sedan för vilken period som förhållningsreglerna gäller i fältet för nedsättning av arbetsförmåga.

Fråga 2

Intyget är baserat på

Fråga 3

Sysselsättning

Blankettens vägledning

Om du kryssar i flera val är det viktigt att du tydliggör under "Övriga upplysningar" om sjukskrivningens omfattning eller period skiljer sig åt mellan olika sysselsättningar.

Fråga 4

Diagnos eller diagnoser

Blankettens vägledning

Ange vilken eller vilka sjukdomar som orsakar nedsatt arbetsförmåga. Den sjukdom som påverkar arbetsförmågan mest anges först. Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt.

Fråga 5

Funktionsnedsättning

Blankettens vägledning

Funktionsnedsättning definieras enligt Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) som en betydande avvikelse eller förlust i kroppsfunktion och kan vara fysisk, psykisk eller kognitiv. Se även Socialstyrelsens försäkringsmedicinska kunskapsstöd.

Försäkringskassan efterfrågar utöver din bedömning av vilka funktionsnedsättningar sjukdomen eller sjukdomarna leder till, även de medicinska uppgifter som du baserar bedömningen på.

Om din bedömning baseras på annat än dina egna observationer och undersökningsfynd, exempelvis testresultat och anamnesuppgifter beskriv hur du bedömer uppgifterna.

Om uppgifterna är hämtade från någon annan inom hälso- och sjukvården, beskriv från vem och när de noterats.

Fråga 6

Aktivitetsbegränsning

Blankettens vägledning

Beskriv aktivitetsbegränsningens svårighetsgrad, till exempel lätt, medelsvår, svår, total eller motsvarande.

Om patienten är arbetssökande eller har varit sjukskriven en längre tid kan det vara svårt att beskriva aktivitetsbegränsningar enbart i relation till patientens nuvarande arbetsuppgifter. Då kan det vara bra att även beskriva hur aktivitetsbegränsningarna yttrar sig i andra situationer, till exempel vardagliga situationer.

Fråga 7

Medicinsk behandling

Blankettens vägledning

Här beskriver du de medicinska behandlingar/åtgärder som kan påverka arbetsförmågan, vad de förväntas leda till, och en (preliminär) tidplan för åtgärderna.

Om olika åtgärder behöver ske i viss ordning är det bra om du beskriver detta.

Fråga 8

Nedsättning av arbetsförmågan

Blankettens vägledning

Utgångspunkten är att patientens arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till hens normala arbetstid.

Det här fältet granskas inte av träningsmiljön — det finns inga publicerade källor att härleda en regel ur. Det du skriver sparas och visas för din kursledare.

Blankettens vägledning
  • Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt.
  • Om det inträffar komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga ska du beskriva detta.
  • Om sjukskrivningslängden påverkas av flera sjukdomar, så kallad samsjuklighet, ska du beskriva detta.

Det här fältet granskas inte av träningsmiljön — det finns inga publicerade källor att härleda en regel ur. Det du skriver sparas och visas för din kursledare.

Blankettens vägledning

Om patienten kan arbeta men inte kan ta sig till arbetet som vanligt kan Försäkringskassan ersätta kostnader för arbetsresor. Det innebär att patienten i stället för sjukpenning kan få ersättning för de merutgifter som uppstår för resor till och från arbetet.

Det här fältet granskas inte av träningsmiljön — det finns inga publicerade källor att härleda en regel ur. Det du skriver sparas och visas för din kursledare.

Blankettens vägledning

När du besvarar frågan ska du utgå från de uppgifter som du har om arbetstidens förläggning vid sjukskrivningstillfället, det vill säga den arbetstidsförläggning som du diskuterat med patienten. Att förläggningen försämrar patientens möjligheter till återgång i arbete kan exempelvis vara att hälsotillståndet påverkas negativt eller att sjukdomen innebär att en annan förläggning av arbetstiden än jämn minskning varje dag skulle motverka rehabiliteringen.

Fråga 9

Prognos för arbetsförmåga

Blankettens vägledning

Beskriv vad som gör att det är svårt att bedöma prognosen för återgång i nuvarande sysselsättning

Fråga 10

Åtgärder som kan främja återgång i arbete

Blankettens vägledning

Åtgärderna kan exempelvis handla om att patienten har en regelbunden kontakt med arbetsplatsen. Det kan också vara arbetsanpassning, som anpassning av arbetstider, arbetsuppgifter eller arbetsplatsen. Du kan även föreslå att patienten får arbetsträna vilket innebär att vara på en arbetsplats och delta i verksamheten utan krav på produktivitet. Tänk på att det är Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen som beslutar om arbetsträning.

De föreslagna åtgärderna är exempel på möjliga åtgärder och det kan finnas flera åtgärder som är lämpliga.

Fråga 11

Övriga upplysningar

Det här fältet granskas inte av träningsmiljön — det finns inga publicerade källor att härleda en regel ur. Det du skriver sparas och visas för din kursledare.

Fråga 12

Kontakt med Försäkringskassan

Det här fältet granskas inte av träningsmiljön — det finns inga publicerade källor att härleda en regel ur. Det du skriver sparas och visas för din kursledare.

Blankettens vägledning

Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.

Endast fiktiva fall får användas.